Att Sverige i början av -90-talet befann sig i en svår ekonomisk situation där en herre vid namn Bengt Dennis fungerade som styrman genom stormen medförde – utöver en prekär situation för mångas privatekonomi – även att byggbranschen stannade upp. Det här kan man se spår av även idag år 2015 och inte genom att man inte ser några nybyggnationer utan att det inom många områden saknas arbetare. Att man bygger väldigt mycket i Sverige kan man tvärtom se väldigt många tecken på – speciellt i Stockholm där man också ser störst prov på denna brist på arbetare. Hur kommer då detta sig och hur hör det ihop med den kris vi nämnde och som ägde rum på -90-talet?
Jo, i och med att man under den perioden och en lång efterföljande tid inte byggde så mycket så gjorde det att allt färre personer valde att utbilda sig inom hantverk- och byggnadsbranschen och istället siktade in sig på andra yrken och karriärer där det teoretiska och akademiska snarare än det praktiska låg i fokus. Något som alltså – förenklat – gjort att en generation saknas inom vissa områden och yrken. För – det är nämligen så att det finns en ansenlig mängd av exempelvis plåtslagare som nu börjar närma sig pensionen och där en väldigt klen återväxt finns – en ekvation som redan nu är svår att lösa och som i framtiden kommer att bli i det närmaste omöjligt att få att gå ihop. Förutsatt att inte något händer redan nu vill säga.
Det vill säga; man måste lyckas med att attrahera fler yngre människor till yrket som plåtslagare och särskilt till Stockholm. Redan år 2013 så uppskattade man att branschen saknade 1500 yrkesmän, en siffra som stigit ytterligare fram till dags datum och många plåtslagare i Stockholm som driver mindre företag i egen regi vittnar om att de får in jobb som de inte kan ta på sig. Här ligger alltså inte svårigheten i att jobben i fråga är för svåra – det handlar uteslutande om att man saknar folk och att det knappt finns någon att anställa. Stockholm är också den stad i Sverige där man bygger som allra mest och detta både om man ser till privatpersoner och villaägare samt till de större entreprenörerna som hela tiden bygger nya, större hus, nya sjukhus, nya offentliga byggnader – överallt byggs det nytt och denna utveckling är heller ingenting som kommer att avta.
Stockholm räknas redan nu – procentuellt – som en av Europas fem snabbast växande städer och man spår att befolkningen kommer att öka med ungefär en halv miljon människor fram till 2030. En kraftig ökning som alltså gör alla dessa byggnationer nödvändiga och därmed också nyrekryteringar inom yrken som har brist på personal dit vi alltså räknar plåtslagare.
Ett fritt och spännande yrke med goda möjligheter
Det som man måste göra – och som branschen faktiskt också försöker göra – är att peka ut alla de fördelar som finns med yrket. Det primära som vi tror att man måste peka på är friheten och att speciellt miljön i Stockholm i många fall nog får anses som världens vackraste arbetsplats. Det här för dock med sig en baksida av yrket och som kan fungera som väldigt avskräckande för många. Höjden. Som plåtslagare kommer du spendera en stor del av din arbetsdag på hög höjd och även om du har de nödvändiga säkerhetsanordningarna så kommer det ändå att finnas en klar olycksrisk, som vi alla yrken som sker på höjd. Det handlar dessutom om ett ganska tungt jobb, men är för den sakens skull inte ett yrke som endast är exkluderat till män. Nej, glädjande nog så har man nämligen sett att allt fler kvinnor sökt sig in till yrket och detta är naturligtvis väldigt bra sett ur väldigt många olika perspektiv och vinklar. En annan speciell del av yrket handlar om att man är beroende av vädret och att en plåtslagare av den anledningen har ganska svårt att komma åt att göra sitt jobb under de kallaste, mest snöfyllda dagarna. Där fyller man dock en annan väldigt viktigt funktion och detta i form av att skotta tak; något som alltid är nödvändigt och speciellt i centrala delarna av Stockholm där en istapp eller ett fallande sjok av snö kan innebära ren livsfara för en förbipasserande. Det man kan avläsa av denna information är således att en plåtslagare och dennes yrke är väldigt varierande och dessutom väldigt välbetalt. Finns det då utöver höjdaspekten några andra förkrav som man kan ha nytta av som plåtslagare?
Ja, här kan man peka på att en skicklig matematiker verkligen har en fördel av att välja yrket. Till mångt och mycket så handlar det nämligen om att mäta dimensioner på rör, ta fram radie och olika mått för exempelvis stuprör, hängrännor och blecktrummor. Det handlar om att snabbt kunna räkna ut hur mycket material som krävs och kunna beräkna på hur arbetet kommer att kosta samt hur lång tid det kommer att ta. Mycket handlar här om vana och erfarenhet och är något som man lär sig med tiden – att ha vissa kunskaper inom matematik och ha ett logiskt tänkande är dock verkligen ingen nackdel för en person som siktar mot plåtslagaryrket.
Så blir du plåtslagare
Vi kan här säga att du har gått ut gymnasiet och att du valt en teoretisk inriktning under din skolgång. Ett val som du ångrar och att du av den anledningen vill söka dig till yrket som plåtslagare. Här finns det primärt ett sätt som vi rekommenderar och det är att söka sig till ett yrkesprogram arrangerat av Arbetsförmedlingen. Under 40 veckor får du lära dig alla teoretiska kunskaper samt en del praktiska sådana (förlagda till en speciell skola i Katrineholm) om yrket; kunskaper som du därefter tar med dig då du efter dessa 40 veckor ska ge dig ut på praktik hos en lämplig firma.
Denna praktik kommer att pågå i mellan 1.5-2.5 år (beroende på dina framsteg) och efter att du klarat av de prov som görs löpande så kommer du att ha ett yrkesbevis i din hand där det står plåtslagare – ett yrkesbevis som du – som sagt – kommer att ha stor nytta av och där väldigt många aktivt kommer att söka efter dina tjänster; särskilt då i Stockholm.